Västvärldens fall
Västvärldens nedgång, fall och eventuella återuppståndelse
On 9 November , the Berlin Wall crumbled. This exclusive BBC Archive clip reveals the night when people flooded over the border for an emotional, anarchic reunion. Västvärldens demokratier är i akut behov av inre förnyelse, skriver Börje Ljunggren. En enda dag, längre tog det inte för världen att vända bort blicken från USA. Det var rubriken på den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyamas artikel i New York Times på årsdagen av den 6 januari , dagen då den amerikanska Kongressen stormades.
Efter Sovjetunionens fall hävdade Fukuyama, i sin mycket uppmärksammade bok The End of History and the Last Man , att endast en väg nu återstod, den på marknadsekonomi grundade liberala demokratin. Kontrasten mellan dagens krisartade situation i USA och Fukuyamas förutsägelse om världens framtid kunde inte ha varit större. Under de senaste femton åren har världen enligt ansedda Freedom House bevittnat en obruten demokratisk tillbakagång utan skönjbart slut.
En tillbakagång som inte bara gäller länder i demokratins periferi utan också kärnländer som USA, EU-länderna Ungern, Polen och Slovenien, och Indien, traditionellt betraktat som utvecklingsvärldens största och viktigaste demokrati. Många nya demokratier har aldrig utvecklat trovärdiga institutioner. Under hade fler länder än någonsin tidigare utvecklats i negativ riktning. För första gången fogades USA till listan över länder på tillbakagång.
Utvecklingen är djupt oroande med varje mått mätt! Många av dagens formella demokratier har tillkommit utan att det funnits en stat som förmått styra landet, och är snarast att betrakta som kvasi-demokratier.
Västvärldens rädsla för invandring
Eller, som i det högt utvecklade Singapores fall, så kallade illiberala demokratier där det etablerade systemet praktiskt taget omöjliggjort maktskifte. Oppositionens centrala roll har inte erkänts. Mänskliga rättigheter kränks. Maktmissbruk och korruption hör till vardagen. De växande klyftorna leder till plutokratier som försvagar det kitt som binder samman en demokrati.
Partierna agerar utanför de demokratiska spelreglerna och demokratin konsolideras inte.
Västvärldens kamp mot terror utnyttjas för att slå ner inhemsk opposition
Populismen breder ut sig på åsiktsinflaterade sociala media, med globaliseringens eliter som tacksam måltavla. Seriösa media med dess för den informerade demokratiska debatten centrala roll attackeras och trängs undan. Fukuyama blev motsatsen till sannspådd, men har förblivit en central röst i den internationella debatten. I några av det senaste decenniets kanske mest omfattande arbeten om samhällens utveckling och demokratins förutsättningar har han gjort radikalt andra bedömningar än de han gjorde efter Sovjetunionens kollaps.
I NYT-artikeln slår han med fördjupad besvikelse fast att den amerikanska modellen länge varit stadd i förfall.
En djupt desillusionerad nation är i uppenbart behov av självprövning och inre läkning. Tidigare perioder av kriser i landet, som Inbördeskriget —65 och talets Stora Depression, hade, konstaterar Fukuyama, genererat framåtblickande institutionsbyggande ledare.