Symtom inflammerade tarmfickor
divertikulit är när tarmfickor blir inflammerade och kan innebärra buksmärta, illamående och feber.
Divertikulit
undervik att bli förstoppad som kan förvärra besvären. Symtom Diagnos. Fasta är inte nödvändig om inte operation omedelbart planeras. Vätsketillförsel vid tecken på dehydrering.
Så förebygger du inflammerade tarmfickor
Lindrig eller måttlig divertikulit avklingar oftast inom loppet av några dagar. Poliklinisk behandling är ibland möjlig om patienten klarar sin vätsketillförsel peroralt.
Smärtlindring kan behövas initialt, ges parenteralt t ex inj. Morfin mg s. Små perforationer, vilka oftast diagnostiseras med datortomografi, kan dock behandlas konservativt under noggrann kontroll. Abscesser kan dräneras perkutant med ledning av ultraljud eller datortomografi. Divertikulitoperationerna är svåra och bör om möjligt göras dagtid med medverkan av kolorektalkirurg. Mortaliteten då kirurgi måste tillgripas är inte obetydlig.
Många av dessa operationer görs idag laparoskopiskt och med robotassisterad laparoskopi. Vid operation ska om möjligt det angripna tarmpartiet reseceras så att den inflammatoriska härden elimineras. Om cancer misstänks görs resektionen enligt cancerkirurgiska principer med dissektion i embryonala skikt och med central kärlligatur. Vid icke-perforerad tarm eller lokaliserad peritonit hos en i övrigt ej svårt sjuk patient görs därefter primäranastomos.
Tarmsjukdomar vid åldrande
Om svårare förhållanden föreligger, samt vid fekal peritonit, görs ingen anastomos; den proximala kolonänden läggs istället fram som en stomi medan den distala sluts modifierad Hartmanns operation. Rekonstruktion utförs i lugnt skede. Laparoskopisk ursköljning lavage av buken utan tarmresektion, kombinerat med antibiotika, har tillkommit vid perforerad icke fekal peritonit med lovande resultat.
Aktuella randomiserade studier ger divergerande resultat, delvis beroende på olika patienturval och utfallsvariabler. Fördelen är ett mindre ingrepp och mindre risk för stomi Hartmanns operation som ibland av olika skäl blir permanent. Tidigare praxis med tre-seansförfarande, d v s initial operation med enbart avlastande stomi och dränage utan resektion, följt av resektion i lugnt skede och slutligen stominedläggning, har visat sig medföra högre morbiditet och mortalitet och har därför i stort sett övergivits.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Åtgärden kan dock komma ifråga om kolorektalkirurgisk kompetens saknas eller vid cancermisstanke då utvidgad malignitetsutredning är nödvändig före definitiv canceroperation. Uppföljning Grundregeln är att genomgången konservativt behandlad divertikulit bör följas upp med kolonutredning, d v s rektoskopi och CT kolon eller koloskopi, för att utesluta cancer.
Detta gäller även efter laparoskopiskt lavage. Någon säkerställd recidivprofylaktisk behandling finns ej, men man brukar rekommendera fiberrik kost. Efter två eller fler genomgångna divertikuliter kommer ofta frågan om profylaktisk kolonresektion upp. Här är det vetenskapliga underlaget bräckligt och bedömningen får individualiseras.