Värk och kramp i händerna
Ont i händerna – orsaker och behandling. Att drabbas av värk i händerna är relativt vanligt.
Smärtan kan exempelvis ha att göra med upprepade, monotona rörelser av händer och handleder. Det kan dock också vara en kronisk sjukdom som ligger bakom besvären. Print Smärta i hand och handled samt nedsatt handfunktion till följd av olika tillstånd och sjukdomar är vanliga sökorsaker inom primärvården [1]. Kvinnligt kön, hög ålder samt psykosociala faktorer är prediktorer avseende behandlingsutfall vid hand- och handledsbesvär [2].
Det har föreslagits att biomekanisk belastning ökar risken att drabbas av hand- och handledsbesvär, men rapport nr från SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering visar måttlig evidens för detta [3].
Ont i fingrarna
I denna ABC-artikel beskrivs några vanliga sjukdomstillstånd i hand och handled. Karpaltunnelsyndrom Epidemiologi Karpaltunnelsyndrom är en vanlig åkomma med prevalens på 4 procent och incidens på kvinnor och män per personer [4]. Karpaltunnelsyndom förekommer ofta vid graviditet, hos personer med diabetes mellitus, hypotyreos samt vid B12— och folatbrist [5, 6].
Det har föreslagits en koppling mellan karpaltunnelsyndrom och yrkesgrupper som exponeras för långvariga vibrationer samt de som upprepat lyfter tungt med handleden i flekterat läge [3, 7]. I de flesta fall är karpaltunnelsyndrom dock idiopatiskt utan tydlig bakomliggande orsak. Etiologi och patogenes I karpaltunneln passerar medianusnerven tillsammans med fingrarnas 9 flexorsenor och begränsas volart av ett fibröst flexorretinakel ligamentum carpi transversum och dorsalt av karpalbenen [8].
Karpaltunnelsyndrom utvecklas på grund av en tryckstegring i karpaltunneln med kompression av medianusnerven.
Ont i handen
Tryckstegringen kan bero på systemsjukdom till exempel diabetes mellitus eller hypotyreos , processer som orsakar volymreduktion till exempel ödem, blödning eller tenosynovit , graviditet och sekundärt till trauma [5, 9]. Symtom Kardinalsymtomen är känselnedsättning, domning alternativt brännande känsla i tumme, pekfinger, långfinger och det radiella omfånget av ringfingret. Svaghet i tenarmuskulaturen samt värk i basen av handflatan, med ibland smärtutbredning ända upp till axelnivå, kan också uppges [5].
Symtomen är ofta uttalade vid handledspositioner som involverar flexion, till exempel att borsta tänderna, köra bil och prata i telefon. Inte sällan vaknar patienterna upp nattetid med domningskänsla samt smärta och försöker då på klassiskt sätt »skaka handen till liv«. Till hjälp finns Phalens test, Tinels test och karpalkompressionstest. Inspektera om det finns synlig hypotrofi i musculus abductor pollicis brevis.
Symtom vid polyneuropati
Undersök om muskelsvaghet i tenarmuskulaturen föreligger vid tumabduktion. Testa sensibilitet för tvåpunktsdiskrimination [5, 10]. Vid otydliga symtom alternativt avvikande status kan neurofysiologisk undersökning elektroneurografi eller eventuellt elektromyografi vara till hjälp, men ska användas omdömesgillt. Elektroneurografi mäter strukturella förändringar i medianusnerven, som sänker nervledningshastigheten.
Patienten kan således ha ett subjektivt och kliniskt karpaltunnelsyndrom med normal neurografi [11]. Behandling I lindriga till måttliga fall rekommenderas initialt volar nattskena ortos under 4 veckor i syfte att undvika handflexion och tryckstegring med påverkan på medianusnerven. Om karpaltunnelsyndrom misstänks vara orsakat av tenosynovit kan kortisoninjektion vara av värde hos patienter med medelsvårt—svårt karpaltunnelsyndrom [12].
Kirurgisk åtgärd innefattar dekompression genom klyvning av flexorretinaklet [10]. Prognos Operativ åtgärd syftar till att minska trycket på medianusnerven och på så sätt häva känselnedsättningen och återställa kraften i tenarmuskulaturen. Oftast minskar eller försvinner associerad smärta i området.